“För mig är kollegialt lärande både det formella och informella kunskapsöverförandet som sker kollegor emellan” : En intervjustudie av högstadielärares upplevelser kring kollegialt lärande på fristående skolor i Stockholmsområdet

Idag ställs högre krav på lärare i sitt yrke, då utförandet av arbetsuppgifter kräver att ständigt uppdatera sina ämnes- samt yrkeskunskaper. Detta kan göras genom kollegialt lärande, som en form av kompetensutvecklingsinsats för lärare vilken innefattar kunskapsöverföring mellan kollegor. Denna studie har därför syftat till att undersöka lärares upplevelser av kollegialt lärande. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma lärare i två fristående högstadieskolor med samma huvudman i Stockholmsområdet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tre övergripande teman: inträffande, upplevelser och resultat av det kollegiala lärandet, samt teman som framkommit av empirin. Begreppen informellt och formellt lärande samt teorin om communities of practice (CoP) har använts som verktyg under analysen för att bidra med kunskap kring vart samt hur det kollegiala lärandet sker. Resultatet visar att det kollegiala lärandet sker framförallt genom informella aktiviteter som spontana samtal, men även genom formella aktiviteter som veckomöten eller planerade träffar. Ett välfungerande kollegialt lärande uppfattas ha stor betydelse för de intervjuade lärarna, och påverkas av både formella förutsättningar som styrning från skolledare samt känslomässiga förutsättningar utifrån individen själv och arbetslaget. Vidare anser lärarna att det kollegiala lärandet har många positiva resultat både för de själva som individer samt för eleverna och skolan i stort. Däremot finns det både individuella och organisatoriska faktorer som kan förhindra det kollegiala lärandet. Individuella faktorer handlar delvis om olika personligheter och samarbetsförmåga, och de organisatoriska faktorerna handlar bland annat om tidsbrist och för strikt eller lös styrning. Lärarna upplever delvis risker med kollegialt lärande, exempelvis ur en synpunkt att inte dela samma syn på undervisning eller elever, men de ser också stora möjligheter med att ta inspiration och lära sig av varandra. Sammanfattningsvis resulterar studien i en ökad förståelse för lärares upplevelser av kollegialt lärande, och ett förslag på vidare undersökningar inom området är att undersöka skolor där det kollegiala lärandet inte värderas lika högt som i denna skolverksamhet samt hur digitaliseringen påverkar det kollegiala lärandet.